Åkesson utesluter inte krav på ministerpost

Åkesson utesluter inte krav på ministerpost
Politik TT
SD-ledaren Jimmie Åkesson utesluter inte att partiet sätter hårt mot hårt och kräver att få sitta i regeringen om man ska stödja den.
– Det kanske vi gör, men jag tänker inte säga det i det här läget för det är inte konstruktivt, säger han i en TT-intervju.
Varje gång frågan om SD i regeringen kommer på tal, skyndar sig de borgerliga partierna att försäkra att så inte blir fallet. I Liberalerna är det en röd linje för SD-motståndarna i partiet.
Och varje gång alla försäkrar detta trissar de upp priset för SD:s stöd till en borgerlig regering.
– Om vi inte kan bevaka alla processer, så måste vi ha försäkringar på ett annat sätt på förhand, så ja, på det sättet blir det dyrare, säger Åkesson.
Frågan är om SD verkligen vill sitta i en regering. Då måste man ta ansvar för allt. En bekvämare sits är inflytande – och oppositionsrollen.
– Fast jag tror ju på vår politik, och då vill jag förverkliga den. Det är klart att vi vill ha den exekutiva makten det innebär att sitta i en regering.
Regeringsmedverkan är ambitionen
Frågan är varför man då inte kräver det.
– Det är sakpolitiken som är viktigast. Och vi måste förhålla oss till parlamentariska realiteter. Man måste ju hitta stöd för en regering i det parlamentariska underlaget.
Många skulle säga att man påverkar sakpolitiken bäst genom att sitta i en regering, vilket Åkesson håller med om.
– Så är det, och därför är vår huvudambition att ingå i en regering.
Om SD skulle bli största parti på sin sida, skulle partiets väljare sannolikt finna det litet märkligt om partiet ändå hamnar utanför regeringen, medger han.
– Våra väljare värderar sakpolitiken högst, det är jag övertygad om. Men det är klart att man kan tycka att det blir väldigt konstigt om vi blir större, men vi är ett enskilt parti. Det blir framför allt svårare att regera om vi blir större än regeringen, men sannolikt blir vi inte det.
Uppståndelsen kring att han inte utesluter att Liberalerna ingår i en regering förstår han inte.
– Jag har aldrig ändrat mig. Vi drar inga röda linjer. Jag inser att Liberalerna blir ett problem, det är ett osäkert kort, men att dra röda linjer i dag utan att veta vad vi kan åstadkomma känns inte rimligt.
Budgeten från början
En röd linje är dock tydlig, även om han själv inte benämner det så, och det är budgetarbetet. Att M, KD och L först skulle göra upp om en budget som SD får påverka, är inte aktuellt.
– Vi har varit väldigt tydliga med att vi vill vara med från början, vi vill inte komma in från sidan när det gäller budgeten och egentligen en lång rad andra saker. Vi förväntar oss att det är saker som förhandlas på lika villkor mellan de partier som ingår i regeringsunderlaget.
Sverigedemokraternas identitet bygger i hög grad på att man varit emot etablissemanget. Frågan är vad som händer med den rollen om man besätter ministerposter.
– Fast antietablissemang är inte min självbild, utan det är en bild andra har av oss. Vi tillhör inte det här gamla etablissemanget, däremot är vi gärna en del av ett nytt etablissemang, vi vill ha makt och inflytande.
Liberalernas ledare Johan Pehrson trycker varje dag på att han kämpar för ett liberalt maktskifte. Det gör inte Jimmie Åkesson, vars parti utgör 3-4 gånger större underlag för en ny regering.
– Jag ser det snarare som ett konservativt maktskifte. Vi kommer inte att slåss för en massa liberala reformer. Det får Liberalerna stå för.
Närmare Socialdemokraterna
Moderatledaren Ulf Kristersson pratar i sin tur om ett borgerliga maktskifte. Fast SD ser sig inte som borgerliga heller.
– Nej, det är vi ju inte. Jag brukar kalla det för maktskiftesprojektet, för det är vad det handlar om.
När Jimmie Åkesson gör historiska referenser är det inte den gamle folkpartiledaren Bertil Ohlin eller högerledaren Jarl Hjalmarsson han brukar ta upp. Det är socialdemokraten Per Albin Hansson.
Så frågan är om SD snarare står närmare Socialdemokraterna än Moderaterna och Liberalerna.
– Den gamla socialdemokratin var i väldigt hög grad socialkonservativ, och det som gjorde att man kunde få den hegemoniska ställning man fick. Istället för klasskamp fokuserade de på att överbrygga klasskillnader och få med näringsliv och arbete i samma projekt, och det lyckades man väldigt väl med.
Inga skattesänkningar
Den “gamla socialdemokratins” sociala reformer och omfördelning vill Jimmie Åkesson slå vakt om. Och det kommer också tillhöra de svåraste frågorna för en ny regering, anser han.
– Det är välfärden, fördelningspolitiken, socialförsäkringen, det är där vi hamnar. Det är det som skiljer oss mest från Moderaterna. Det är ganska många miljarder budgetmässigt, och hittills har vi lyckats hålla de där försämringarna borta och det är vår ambition att göra det .
Därför gillar Åkesson inte Moderaternas förslag om sänkta skatter som bekostas med sänkt a-kassa och sjukförsäkring.
– Det har vi väldigt svårt att köpa givetvis. Givet det ekonomiska läget och hur osäkert det är, inflationstakten och att vi är på väg in i en lågkonjunktur, så är min första åtgärd inte att vare sig höja eller sänka skatten på arbete. Det finns viktigare saker att göra i det här läget, säger Jimmie Åkesson.

Owe Nilsson/TT
Fakta: SD inför valet
(TT)
SD:s viktigaste frågor är invandringen som man vill begränsa kraftigt. Asylinvandringen ska helst vara ett nettominus.
Kriminalpolitiken och tryggheten. SD kräver hårdare tag, skärpta straff och utökade friheter och metoder för polisen. Kriminalvården ska döpas om till Straffverket. Fokus ska vara på straff inte vård.
Välfärden och socialförsäkringarna. SD vill inte se några försämringar. A-kassan ska vara kvar på den tillfälligt höjda nivån under pandemin.
Regeringen vill man helst sitta i men ställer inga ultimatum. Det kravet kan dock komma efter valet. Blir man inte nöjd med regeringsförhandlingarna, röstar man inte för Ulf Kristersson (M).
Vitboken. En betydande del av generationen som grundade partiet hade sin bakgrund inom nazistiska, rasistiska eller odemokratiska sammanhang. Jimmie Åkesson anser att det inte har något politisk relevans i dag. Partiet är egentligen ett annat i dag anser han.