Allt fler barn och unga söker psykiatrisk vård

Allt fler barn och unga söker psykiatrisk vård
Hälsa TT
Brist på sociala sammanhang under pandemin, en ohållbar skolmiljö och stress är några av orsakerna till att fler barn och unga mår dåligt i dag.
Sedan 2017 har antalet barn som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin (bup) ökat stadigt, visar en ny kartläggning.
Antalet barn i behov av hjälp från bup har ökat med 14 procent sedan 2017. Och under fjolåret genomfördes 160 000 fler besök än för fem år sedan, enligt kartläggningen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har genomfört.
Under pandemin minskade tillgången till skola och sociala sammanhang, vilket kan vara en bidragande faktor till att många barn och unga börjat må sämre psykiskt, enligt Folkhälsomyndigheten och Bris. Men redan före pandemin började vårdbehovet att öka. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKR, pekar på att den negativa utvecklingen också handlar om stress, en ohållbar skolmiljö och bristande rutiner i hemmet.
– Jag tror att det är dagens samhälle och vårt sätt att leva som har ökat på det här. Vi lever i en stressig miljö och det finns också krav i dag på att man ska vara social och hantera mycket information, det är svårt för en del barn, säger hon.
Ökning av allvarligare ätstörningar
Kartläggningen visar också att behovet av heldygnsvård för ätstörningar inom bup har ökat kraftigt i många regioner. Flera regioner har även rapporterat in att allvarligare typer av ätstörningar har ökat under pandemin.
– Det finns flera anledningar som kan ligga bakom, idealen vi har i dag och fokus på utseende. Pandemin och orostider är mer stressande för den som redan har problem och pandemin kan också ha bidragit till att man väntat med att söka hjälp, säger Ing-Marie Wieselgren.
Längre köer
I fjol hade 6,2 procent av alla barn och unga upp till 17 år kontakt med bup. På grund av att vårdbehovet har ökat i snabb takt har väntetiderna blivit längre. 2021 fick 60 procent av alla remitterade barn och unga komma på ett första besök till bup inom 30 dagar.
– Mer än hälften av alla ärenden som kommer in handlar om neuropsykiatriska utredningar, och det finns ett tryck från samhället att få sådana utredningar, säger Ing-Marie Wieselgren och fortsätter:
– Vi kanske har fått en övertro på att en utredning på bup ska lösa allt. Vi behöver tänka på att ge insatser mer stegvis och att man inte ska behöva få en diagnos för att få stöd i skolan.
Kapaciteten inom bup fortsätter att öka inom alla regioner. Men det krävs mer för att vända den negativa utvecklingen enligt Ing-Marie Wieselgren.
– Vi behöver stärka den psykiska hälsan bland barn och unga generellt. Det är avgörande och det är inget som vården kan klara ensamt utan kräver kraftfulla insatser från alla delar av samhället.
Madeleine Bäckman/TT
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
(TT)
Det finns flera organisationer och myndigheter i Sverige som arbetar med psykisk ohälsa och att förhindra självmord.
Om du under 18 kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup) där du bor.
Om du är vuxen kan du boka en tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller hos din företagshälsovård. Du som är 20–25 kan också kontakta en ungdomsmottagning.
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Här finns också hjälp:
Bris: Ring, mejla eller chatta, telefon: 116 111.
Jourhavande präst, telefon : 112
Jourhavande medmänniska, telefon: 08-702 16 80
Mind: chat.mind.se, mejlsvar@mind.se, telefon: 90 101.
Folkhälsomyndigheten har också en samlingssida med information och råd till den som mår psykiskt dåligt.
Källa: mind.se