Nato stärker sitt försvar i öst

Nato stärker sitt försvar i öst
Nato TT
Nato ska stärka sitt försvar längs gränsen mot Ryssland.
Försvarsalliansen ska också på kort tid kunna sätta in över 300 000 soldater vid en kris.
Det uppgav Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens inför Natotoppmötet i veckan.
Han understryker att flera viktiga beslut kommer att tas i Madrid.
– Tillsammans utgör detta den största översynen av vårt kollektiva försvar sedan det kalla kriget, säger Stoltenberg.
Efter Rysslands angrepp på Ukraina 24 februari har Natoländerna längs gränsen mot Ryssland alltmer högljutt krävt en ökad Natonärvaro.
Sedan några år tillbaka har Nato multinationella stridsgrupper på cirka tusen man på plats i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Efter den 24 februari har stridsgrupper även placerats ut i Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern.
300 000 soldater
Men framförallt de tre baltiska staterna anser att det inte räcker. De är oroade för att Ryssland kommer att kunna ockupera hela deras landyta innan Natos förstärkningar kommer.
Stoltenberg uppger nu att de nuvarande stridsgrupperna, på cirka tusen soldater, ska växa till brigadstorlek. Det innebär 3 000-5 000 soldater per stridsgrupp.
Natos generalsekreterare uppger också att Natos insatsstyrka, Nato Response Force (NRF), ska göras om. Natoländerna ska i framtiden hålla över 300 000 soldater redo för att på kort tid kunna sättas in vid ett akut läge. Hur kort tid är oklart.
NRF består i dag av styrkor på upp till 40 000 man som Natoländerna turas om att hålla i beredskap för att kunna sätta in vid en kris eller vid kollektivt försvar.
Inom NRF ingår i sin tur en snabbinsatsstyrka som kan ingripa med två till tre dagars varsel. Andra delar av NRF behöver betydligt längre tid för att utplaceras.
Vill ha baser
De nya insatsstyrkorna ska i förväg få ansvar för att delta i försvaret av specifika Natoländer. De ska också öva tillsammans med det lands trupper de är utsedda för att hjälpa.
– Så de kommer att vara bekanta med terrängen, säger Stoltenberg.
Men de kommer till stor del att vara stationerade i sina hemländer.
Tyskland har uppgett att man planerar att bidra med 3 500 extra soldater i Natos nya styrkemodell. De är främst tänkta för försvaret av Litauen, där Tyskland redan har ansvar för en multinationell stridsgruppen. Men en stor del av dem är tänkt att vara stationerade på tysk mark.
Estlands premiärminister Kaja Kallas efterlyste i våras permanenta Natobaser i de baltiska länderna. Soldaterna i de nuvarande stridsgrupperna roterar och byts ut var sjätte månad.
Ska underlätta
Men det ser inte ut att bli något beslut om permanenta Natobaser.
I stället ska militär utrustning, som fordon och vapen, placeras ut i förväg i länder längs Natos östra gräns.
Natos ledning och kontroll av medlemsländernas insatsstyrkor ska dessutom stärkas. Allt det ska underlätta för styrkorna att snabbt sättas in vid en konflikt med Ryssland.
Toppmötet väntas också ta beslut om att ha andra typer av förvarsförmågor utplacerade i öst, till exempel luftförsvar.
– För att göra allt detta, behöver vi investera mer, säger Stoltenberg.
Natoländerna har varje år de senaste sju åren ökat sina sammanlagda föter. Försvarsalliansen bedömer att medlemsstaterna sedan 2014 investerat över 350 miljarder dollar extra på försvaret.
Största hotet
De 30 Natoländernas ledare samlas i Madrid på tisdag kväll. Toppmötet börjar på allvar först på onsdag.
I Madrid ska Natoländernas ledare, förutom att fatta beslut om att stärka det kollektiva försvaret, även anta ett nytt strategiskt koncept. Det är ett nyckeldokument som slår fast alliansens värderingar och syfte, samt beskriver olika typer av hot.
Det nuvarande strategiska konceptet antogs 2010 och behöver uppdateras.
– Jag förväntar mig att det görs klart att de allierade betraktar Ryssland som det största och mest direkta hotet mot vår säkerhet, säger Stoltenberg.
I det gamla talas det fortfarande om att risken för en konventionell militär attack mot Natoländer är låg och om behovet av ett konstruktivt partnerskap med Ryssland.
Det nya strategiska konceptet väntas för första gången också ta upp hotet från Kina.
Siktar på framsteg
En annan punkt på toppmötesagendan är ett stödpaket för Ukrainas försvar. Det handlar bland annat om stöd för säker kommunikation, system för att skydda sig mot drönare och bränsle.
På längre sikt ska Nato hjälpa Ukraina med att byta ut försvarsmateriel från Sovjet-eran till modern Natomateriel
Ytterligare en punkt på toppmötesagendan är försvarsalliansens relationer till partnerländer. Där ingår Sverige och Finlands medlemskapsansökningar.
– Vi siktar på att göra framsteg med Finlands och Sveriges historiska medlemsansökningar, säger Stoltenberg.
Peter Wallberg/TT, Wiktor Nummelin/TT
Fakta: Natos militära resurser
TT
Natos kollektiva försvar består av de 30 medlemsländernas egna militära resurser.
De nationella styrkorna samordnas i krig genom Natos försvarsplanering.
Natos kommandostruktur leder gemensamma militära insatser.
En stående insatsstyrka, NRF, står under Natobefäl även i fredstid.
Den består av trupper i olika Natoländer på totalt cirka 40 000 man.
Natoländerna turas om att ställa upp med trupp till NRF.
Styrkorna i NRF har olika beredskapstid.
I NRF ingår också två grupper av 4–6 örlogsfartyg från olika länder.
Under Natobefäl står också två marina minröjningsgrupper.
Multinationella stridsgrupper under Natoledning finns i Polen, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Rumänien, Slovakien och Bulgarien.
Nato som organisation har få egna militära resurser.
De består främst av luftövervaknings- och stridsledningsplan, Awacs.
Källa: Nato