Sant eller inte – kan vara förtal ändå
Rättsligt TT
Det har blivit dags för hovrätten att pröva åtalet om grovt förtal, efter det att debattören Cissi Wallin på sociala medier pekade ut journalisten Fredrik Virtanen som våldtäktsman. Men vad är egentligen förtal?
Enligt brottsbalken kan man dömas för förtal om man pekat ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt lämnar ter som innebär att den utpekade kan utsättas för andras missaktning.
Enklare uttryckt kan det vara förtal om man sprider en t om någon, exempelvis om att den begått ett brott, på ett sådant sätt att andras uppfattning om personen kan försämras då de fått den här informationen.
Finns undantag
Hur ten sprids, om det exempelvis sker via sociala medier eller muntligt, spelar ingen roll. Även sanna ter kan utgöra förtal, det finns exempel där personer dömts för att man har spridit domar.
Det kan göras undantag om personen varit skyldig att uttala sig eller om det finns omständigheter som gör tslämnandet försvarligt.
Man kan inte bli åtalad för förtal för att man polisanmäler någon.
Kan ge fängelse
För förtal av normalgraden kan man dömas till böter. Vid grovt förtal ligger straffskalan på böter eller fängelse i högst två år.
Grundregeln är att åklagare inte får väcka åtal för förtal eller grovt förtal, det ska i stället göras av den som anser sig ha blivit utsatt.
Men även här finns vissa undantag. Åklagare kan exempelvis väcka åtal om brottsoffret gjort en anmälan och att ett åtal anses vara påkallat från allmän synpunkt. Det kan då ha betydelse vad det är för ter som spridits, samt hur och till vem och vad det fått för konsekvenser för den utsatta personen.
Erika Nekham/TT
