Expert: Indikationer på börsfall i Europa
Ekonomi TT
Den växande energikrisen i kombination med höjda räntor skapar stress på finansmarknaderna i Europa.
– Om man tittar på börsterminen för Europas del så indikerar det ganska stora fall för europeiska börser, säger Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB.
Oron för en allt mer eskalerande elkris växer efter att ryska gasjätten Gazprom gett besked om att gasleveranserna till Tyskland genom Nordstream 1 stoppas.
I helgen aviserade den svenska regeringen hundratals miljarder i kreditgarantier till elbolagen för att avvärja en potentiell finanskris.
– Finansmarknader, börser och räntemarknader är under väldigt hög ränte- och energistress just nu, säger Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB.
Under måndagen är de amerikanska marknaderna stängda, vilket kan påverka utvecklingen på börserna i och med att det då brukar slås av på aktiviteten, enligt Robert Bergqvist.
Börserna i Asien är samtidigt avvaktande, men där syns inga dramatiska fall.
– Däremot, om man tittar på börsterminen för Europas del, så indikerar det ganska stora fall för europeiska börser. Normalt sett hänger de globala börserna ihop. Nu verkar det som om man riktar strålkastarljuset just mot Europa. Det här vi har den mest akuta energikrisen och det är även här vi får de största negativa effekterna på konjunkturen.
Räntehöjningar påverkar
Enligt Robert Bergqvist är det svårt att sia om utvecklingen framöver, men ytterligare räntehöjningar är att räkna med från centralbankerna.
I veckan väntas räntebesked från centralbankerna i Australien och Kanada, samt från den Europeiska centralbanken, och senare i september är det dags för Amerikanska centralbanken och Riksbanken.
– Det är stora räntehöjningar som kommer. Det är trippelhöjningar vi pratar om på 0,75 procentenheter och det tror jag ger marknaden, framför allt börserna, en fortsatt räntestress.
“Väldigt stökig höst”
Den andra delen av ekvationen beror på utvecklingen av energipriserna.
Detta beror i sin tur dels på Rysslands president Putins agenda och dels på hur kallt det blir i vinter, enligt Robert Bergqvist.
– Vi har ju uppbyggda reserver och energilager i Europa, men vi vet ju inte om det kommer räcka om vi får en kall vinter. Det är en väldigt stökig höst som jag tycker man ser framför sig.
I ett längre perspektiv är dock de ekonomiska bedömningarna att konjunkturen ska röra sig tillbaka mot en växande ekonomi igen, enligt Bergqvist.
– Vi hoppas ju också att inflationstakten ska börja röra sig nedåt under nästa år och det finns också möjligheter för att våra centralbanker kan öppna dörren för räntesänkningar.
I det korta perspektivet är det ovanligt många mörka moln, men tittar man in i framtiden, 2023 och bortom där, så ser det bättre ut.
Marielle Theander Olsson/TT