Statistiker: Därför slog Moderaterna prognosen
Politik TT
Trots att flera valundersökningar pekade ut Magdalena Andersson som vinnare leder nu Ulf Kristersson i rösträkningen. Och hans parti rusade flera procentenheter mer än vad de fick i prognoserna.
Det finns primärt tre anledningar till det, enligt statistikdocenten Måns Magnusson.
Under måndagsmorgonen har 95 procent av alla valdistrikt räknats.
De återstående är framför allt utlands- och poströster.
Det är jämnt, men Ulf Kristersson ligger just nu bäst till att bli Sveriges nästa statsminister, då hans sida i nuläget har samlat ett mer mandat i riksdagen än Magdalena Anderssons.
Så såg det länge inte ut i valundersökningarna – flera av de många opinionssiffrorna pekade ut Magdalena Andersson som vinnare i valet.
Enligt Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala Universitet, slog valundersökningarna “hyfsat rätt”, med tanke på hur jämnt det var mellan de båda blocken.
– Generellt har vi extremt höga krav när det kommer till opinionsundersökningar.
Om man missar något med två procent så ses det som ett stort fel. Samtidigt var alla lite tiltade i att de gav Andersson vinsten, säger han.
M sticker ut
Även i SVT:s vallokalsundersökning fick Anderssons regeringsunderlag en knapp majoritet med 176 mandat. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna fick 173 mandat i prognosen.
Ett parti sticker ut i det presumtiva valresultatet mot opinionsundersökningarna, enligt Magnusson: Moderaterna.
– Där var många nere på 16-17 procent, vilket är lägre än de borde vara enligt den statistiska teorin, säger han.
Om måndagsmorgonens siffror står sig har partiet samlat 19,1 procent av rösterna.
Tre anledningar
Enligt docenten finns det primärt tre olika anledningar till skillnaden mellan undersökningarna och Moderaternas resultat.
Det kan röra sig om snabba förflyttningar i slutet av valrörelsen, valdeltagande, och så kallade “bortfallsfel”.
– I valundersökningarna i dag har man tur om 50 procent deltar. Det som händer då är att de svarande inte är representativa för populationen. Då försöker man korrigera det, säger han.
Men det blir inte alltid rätt, fortsätter Magnusson. Att få till bra modeller för att korrigera bortfallsnivåer är en av de största utmaningarna för opinionsinstituten, och något de troligtvis drar lärdom av från den här valrörelsen.
Men han påminner om att det inte är realistiskt att förvänta sig perfekta valundersökningar.
– Vi har en väldigt stor förväntan på en perfektion.
Den finns inte. Det finns alltid felkällor som skapar osäkerhet i uppskattningen, och att ha två procent fel i det här sammanhanget upplevs som mer än vad det borde, säger han.
Fredrik Fahlman/TT