Nobelpriset i fysik för kvantmekanik
Nobel TT
Årets Nobelpris i fysik går till Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger för forskning inom kvantmekaniken.
Österrikaren Zeilinger hoppas att priset ska locka unga människor till ämnet.
Genom sina experiment har årets pristagare banat väg för en pågående revolution inom kvantteknologin, skriver Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) i en populärvetenskaplig sammanfattning.
Det forskas just nu intensivt för att kunna använda de speciella egenskaperna hos enskilda partikelsystem, till exempel för att konstruera kvantdatorer eller skapa krypterad och avlyssningssäker kommunikation.
Många sådana tillämpningar bygger på att kvantmekaniken tillåter flera partiklar att vara i vad som kallas ett “sammanflätat tillstånd”.
Det handlar om att partiklarna hör ihop i en enhet även om de befinner sig långt ifrån varandra. Detta har varit en av de mest omdiskuterade aspekterna av kvantmekaniken, skriver KVA.
Teori blev experiment
På 1960-talet utvecklade John Stewart Bell en teori på området, och pristagaren John Clauser vidareutvecklade Bells idéer till ett praktiskt genomförbart experiment. Det fanns dock kvar vissa kryphål och Alain Aspect utvecklade experimentet för att täppa igen ett av dessa, enligt KVA.
Den tredje pristagaren, Anton Zeilinger, kunde med hjälp av förfinade metoder börja använda “sammanflätade kvanttillstånd” i en rad olika experiment.
Hans forskargrupp demonstrerade bland annat ett fenomen som kallas kvantteleportation.
Det gör det möjligt att flytta ett kvanttillstånd från en partikel till en annan som befinner sig långt borta.
“På senare år har det blivit alltmer tydligt att en ny typ av kvantteknologi håller på att växa fram. Vi ser nu att pristagarnas arbete med sammanflätade tillstånd är viktigt även bortom de fundamentala frågorna om hur kvantmekaniken ska tolkas”, säger Anders Irbäck, ordförande i Nobelkommittén för fysik, enligt pressmeddelandet från KVA.
Väcks av TT
Anton Zeilinger, som deltog vid pressträffen i Stockholm per telefon, tror att priset kommer att bli en sporre för unga människor att söka sig till kvantfysiken.
– Jag förstår att priset är väldigt viktigt för forskningsområdet.
Men jag är nyfiken på vad vi kommer att få se om tio, tjugo år.
Amerikanen John Clauser togs dock på sängen. Klockan är 2.54 på morgonen hos honom när TT Nyhetsbyrån ringer och väcker honom, och berättar att han är Nobelpristagare.
– Hahaha! Jag är väldigt glad, svarar han när han fått beskedet.
Han har tidigare varit nominerad till priset men inte trott att han skulle få det.
På frågan vad han ska göra med pengarna svarar han:
– Jag ska väl lägga dem på sparkontot.
Men jag har inte bestämt mig än eftersom jag inte var förberedd på det här.
Hanna Odelfors/TT, Anna Lena Wallström/TT, Beatrice Nordensson/TT, Boel Holm/TT
Nobelpriset i fysik
(TT)
Nobelpriset i fysik har delats ut vid 116 tillfällen. Antalet pristagare är 221, varav en, John Bardeen, USA, belönades två gånger, 1956 och 1972.
Fysikpriset är det mest mansdominerade av alla pris.
Endast fyra kvinnor har tilldelats priset.
Vid några tillfällen delades inget pris ut: åren 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942.
Länderna med flest fysikpristagare: USA 97, Tyskland 28, Storbritannien 25, Frankrike 14.
Källa: Nobelstiftelsen
Fakta: Pristagarna
(TT)
De tre forskarna får priset för “experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”.
John F Clauser, 79 år
J.
F. Clauser & Associates, Walnut Creek, Kalifronien, USA
“Clauser vidareutvecklade fysikern John Bells idéer från 1960-talet till ett praktiskt genomförbart experiment.”
Alain Aspect, 75 år
Université Paris-Saclay och École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike
“Aspect utvecklade experimentet och använde det för att täppa till ett viktigt kryphål. Han kunde växla inställningarna för mätningen efter att ett sammanflätat par hade lämnat sin källa”
Anton Zeilinger, 77 år, Universität Wien, Österrike
“Med förfinade verktyg kunde Anton Zeilinger börja använda sammanflätade kvanttillstånd i en lång serie olika experiment”.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademien
Fakta: Så utses Nobelpristagarna
(TT)
Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademin.
Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.
Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade.
Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.
Gällande fredspriset så utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.
Källa: Nobelstiftelsen