Oppositionella i öst bland fredsprisfavoriter
Nobelpriset TT
Norska Nobelkommittén meddelar traditionsenligt årets fredspristagare klockan elva i dag.
I förhandsspekulationerna har oppositionella i Östeuropa nämnts, men också Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Fredag i Nobelveckan och som vanligt meddelas då vem som blir årets fredspristagare.
Men Nobelkommittén kan också låta bli att dela ut priset, vilket har hänt 19 gånger när världen drabbats av krig.
Första gången som kommittén markerade genom uteblivet pris var 1914 och första världskrigets utbrott.
Detta upprepades bland annat under andra världskriget och senast 1972 under Vietnamkriget och oro i Nordirland.
Men bedömare tror att Nobelkommittén finner en pristagare, trots ryskt invasionskrig i Ukraina.
– Det sker viktiga bidrag för fred över hela världen, och i den situation som vi är blir det ännu viktigare att peka på det som görs för fred och försoning, säger Henrik Urdal, direktör för fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo.
En möjlig pristagare är Internationella domstolen i Haag (ICJ), ett av FN:s sex huvudorgan.
Två oppositionella i Östeuropa finns med i förhandsspekulationer: belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och fängslade ryske antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.
President Volodymyr Zelenskyj, alternativt det ukrainska folket, har också nämnts – för kampen för ett fritt Ukraina.
Fakta: Nobels fredspris
(TT)
Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.
Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till “broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen”. Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars.
I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.
Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.
Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Fakta: Fredspristagare sedan 2012
(TT)
De senaste tio årens mottagare av Nobels fredspris:
2012: Europeiska unionen, EU.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.
Uteblivna fredspriser
(TT)
19 gånger genom åren har Nobelkommittén valt att inte dela ut något pris: 1914—1916, 1918, 1923—1924, 1928, 1932, 1939—1943, 1948, 1955—1956, 1966—1967 och 1972.