Sista försöket att forma regering på Nordirland
Nordirland TT
Klockan klämtar för Nordirland.
I dag samlas den brittiska landsdelens politiker för ett sista desperat försök att komma överens. Om ingen ny provinsregering finns på plats senast i morgon måste nyval utlysas.
Nordirland har inte haft en ordentlig regering sedan provinsvalet i maj. Efter valet uppstod ett dödläge grundat i den splittrade synen på det så kallade Nordirlandsprotokollet, som ska förhindra att det uppstår en hård gräns mellan den brittiska landsdelen och EU-medlemmen Irland.
I valet blev nationalistpartiet Sinn Féin – som har som mål att återförena Nordirland med Irland – för första gången största parti i valet till Nordirlands regionala parlament.
Näst störst blev Demokratiska unionistpartiet (DUP), som anser att protokollet bör slopas helt och ersättas med en strategi som unionisterna stöttar, enligt Belfast Telegraph. Sedan valet har partierna inte kunnat enas om en samlat styre och dödläget har varit ett faktum.
Tvistefrågan gällande protokollet handlar om vilka handelsregler som ska gälla mellan Nordirland och Storbritannien, respektive mellan Nordirland och republiken Irland, sedan Storbritanniens sorti ur EU.
Storbritanniens Nordirlandminister Chris Heaton-Harris säger enligt BBC att “tiden rinner ut” och att Nordirlands befolkning förtjänar lokalt valda beslutsfattare.
Den senaste gången Nordirland saknade regering, mellan 2017 och 2020, valde den brittiska regeringen dock att ge parterna mer tid.
Bakgrund: Konflikten i Nordirland
(TT)
Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen.
När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper som ville behålla banden till Storbritannien gjorde sig skyldiga till blodiga attentat.
Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för “The troubles”.
Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland återgått till det “normala”, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla stötestenar kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.
Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och EU-medlemmen Irland påverkas.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet