Budgeten: 1,4 miljarder mer till rättsväsendet
Politik TT
Regeringen vill höja rättsväsendets anslag med 1,4 miljarder kronor 2023.
Polisen föreslås få en höjning med drygt 0,9 miljarder.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade på onsdagen satsningar på rättsväsendet i den kommande budgetpropositionen.
Den innebär att anslagsnivån höjs med nästan fem miljarder kronor till 2025.
För 2023 innebär budgetpropositionen en anslagshöjning med 1,4 miljarder.
Strömmer kallar det för en “historisk offensiv” mot brottsligheten. Men då räknar han även in de anslagsförstärkningar för 2022, 2023 och 2024 som riksdagen beslutade om redan förra hösten på förslag från M, KD och SD.
– Nu förstärker vi med ytterligare fem miljarder utöver den grund som då lades, säger justitieministern.
I “historisk offensiv” räknar Strömmer även in de nya brottsbekämpande verktyg polis och åklagare ska få, kommande straffskärpningar och insatser för att förebygga brott.
– Totalt sett blir det en historisk satsning, hävdar Strömmer.
Regeringens samarbetspartner SD krävde dock i valrörelsen betydligt mer pengar – minst 20 miljarder kronor mer till rättsväsendet till 2026.
Nytt polismål
I rättsväsendet ingår framförallt polisen, säpo, kriminalvården, domstolarna och åklagarmyndigheten.
Av de 1,4 miljarder kronor regeringen vill höja anslagen med nästa år får polisen 0,9 miljarder.
I den summan ingår dock 0,4 miljarder kronor för ökade kostnader för det svenska EU-ordförandeskapet kommande halvår.
En tredjedel av de 0,9 miljarderna ska polisen använda för att nå målet om 38 200 polisanställda till 2024. Det är ett mål den förra regeringen satt upp.
– Det ligger fast, säger Strömmer.
Den nya M-KD-L-regeringen har även ett nytt mål om en polistäthet motsvarande EU-snittet.
Det kräver nästan 6 000 poliser ytterligare. Och i den siffran ska civilanställda inte räknas in.
Moderaterna uppgav i valrörelsen att det målet skulle nås redan 2028. Nu säger Strömmer:
– Det är realistiskt att nå det nånstans runt skiftet mellan 20- och 30-talet. Det kan vara plus-minus nåt eller ett par år åt båda håll.
Ingen ny lönesatsning
Moderaterna lovade i valrörelsen också en riktad polislönesatsning för att göra yrket mer attraktivt.
Det finns dock inga ytterligare pengar specifikt avsatta för en lönesatsning i budgetpropositionen.
Strömmer hänvisar till att riksdagen beslutade om en sådan lönesatsning förra hösten.
– Den stora bulken ligger ekonomiskt i det budgetbeslut som togs redan för ett år sedan, säger han.
Då avsattes 400 miljoner till en lönesatsning för 2022 och ytterligare medel för 2023 och 2024 efter att M, KD och SD fått igenom flera ändringar i den dåvarande S-regeringens budget.
Shekarabi kritisk
– Om jag inte är helt ute och cyklar så innebär väl den satsningen en löneökning på 8 000 kronor eller nåt sånt, säger Strömmer.
I statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring utlovades att kriminalvården ska byggas ut “kraftigt” under mandatperioden.
Men för 2023 föreslås bara 3,5 miljoner mer.
Den stora satsningen kommer först 2025, enligt budgetpropositionen. Då vill regeringen höja kriminalvårdens anslag med 2,4 miljarder.
Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi (S) vill inte kalla det för en historisk satsning mot brottsligheten.
– Det är ju inte det. Man måste ha högre ambitioner. Vi välkomnar att de fortsätter vårt arbete med straffskärpningar och insatser mot gängen, även om det inte är på den nivå vi satt upp, säger han till TT.
Han saknar bland annat Socialdemokraternas löfte om att varje krona som satsas på polisen också ska satsas på förebyggande arbete.
Han efterlyser också ett större fokus på polisens metodutveckling för att höja uppklaringsgraden.
Vad gäller löftena om satsningar på riktade lönesatsningar för polisen så anser Shekarabi att man inte lever upp till dem.
– Det är väl problemet med retorik och verklighet, men jag välkomnar att Gunnar Strömmer problematiserar delar av Tidöavtalet som handlar om vandel, anonyma vittnen och visitationszoner.
I bästa fall är de ineffektiva och i värsta fall rent kontraproduktiva, säger Ardalan Shekarabi (S).
Rättad: I en tidigare version av texten förekom en felaktighet kring hur satsningen var fördelad tidsmässigt.
Peter Wallberg/TT, Owe Nilsson/TT
Fakta: Anslagshöjningar 2023
TT
Polisen: 938 miljoner kronor (mkr)
Säpo: 166 mkr
Åklagarmyndigheten: 168 mkr
Ekobrottsmyndigheten: 49 mkr
Sveriges domstolar: 36 mkr
Kriminalvården: 3,5 mkr
Brå: 48 mkr
Rättsmedicinalverket: 7 mkr
Brottsoffermyndigheten: 9 mkr
Summa: 1 425 mkr
Källa: Justitiedepartementet