USA-valet: Strid på kniven om senaten
USA TT
USA biter på naglarna när rösterna räknas efter kongressvalet.
I nuläget går det inte att säga säkert vilket parti som får majoriteten i kamrarna. Mycket tyder på att Republikanerna tar över styret i representanthuset, men valet har inte inneburit någon tydlig “röd våg”.
– Det är är definitivt ingen republikansk våg, det är förbaskat säkert.
South Carolinasenatorn och Trumplojalisten Lindsey Graham skräder inte orden när han ger sin syn på mellanårsvalet i tv-kanalen NBC.
Graham och många partikamrater med honom hade hoppats att Republikanerna enkelt skulle beröva Demokraterna partiets tunna majoritet i både senaten och representanthuset.
Men hittills har valresultat inneburit både sött och salt. Mycket tyder dock på att Republikanerna tar över i representanthuset, och minoritetsledaren Kevin McCarthy är glad.
– Det är tydligt att vi tar tillbaka representanthuset, ropade han till sina jublande anhängare på småtimmarna.
Sker det tar Kalifornienrepublikanen McCarthy sannolikt över som talman efter Nancy Pelosi.
Republikanerna har hittills tagit hem 199 av kammarens 435 mandat medan 168 har vunnits av demokrater, enligt nyhetskanalen CNN:s prognoser. För att få majoritet krävs 218 platser.
Demokratisk medvind
I senatsrysaren ser det mörkare ut för Republikanerna. Demokraterna har skördat en viktig seger i den haussade vågmästarstaten Pennsylvania, där delstatspolitikern John Fetterman besegrade den republikanske tv-doktorn Mehmet Oz.
I nuläget har Demokraterna därmed säkrat 48 av de 100 platserna – lika många som motståndarsidan.
I Colorado valdes också en demokrat. Joe Bennet lyckades behålla sin plats i senaten, trots dem utmaning republikanen Joe O’Dea bjöd.
Vem som till slut får majoriteten i kammaren är dock fortfarande osäkert. Wisconsin, Arizona och Nevada är inte färdigräknade och på många platser är det mycket, mycket jämnt.
Föränderligt i Georgia
Resultatet är heller inte fastställt i den uppmärksammade sydstaten Georgia, där den sittande demokratiske senatorn, pastor Raphael Warnock, fajtas mot den republikanske utmanaren och tidigare idrottsstjärnan Herschel Walker.
I Georgia har väljarna röstat konservativt i decennier men de senaste åren har Demokraterna vunnit viss mark: 2020 vann partiet båda senatsposterna och Joe Biden presidentvalet.
Inför årets val har det varit jämnt mellan Warnock och Walker.
I nuläget, med 96 procent av rösterna räknade, har Warnock ett knappt övertag med 49,2 procent mot Walkers 48,7 procent. Det är dock inte säkert att tvekampen avgörs i det här valet. För att säkra segern krävs minst 50 procent av rösterna, enligt delstatslagar, annars hålls en andra valomgång i december.
Republikanskt fäste?
Längre söderut, i Florida lyckades den republikanske senatorn och tidigare presidentaspiranten Marco Rubio vinna en tredje mandatperiod.
Han besegrade demokraten Val Demings, som på förhand såg ut att ha en hyfsad chans. Florida har tidigare ansetts vara en vågmästarstat, där väljarnas partisympatier skiftat. På senare tid har dock delstaten, där expresident Donald Trump har sitt hem, blivit ett allt tydligare republikanskt fäste.
Inflation och abort
Viktiga valfrågor i år är ekonomi och den höga inflationen samt abortfrågan och demokratins framtid, enligt valundersökningar.
Invandring och brottslighet är också viktiga ämnen, i synnerhet för republikanska väljare.
Valresultatet kommer att påverka president Joe Bidens möjligheter att driva igenom sin politiska agenda under de två år han har kvar av sin mandatperiod. Vanligtvis går oppositionen starkt i ett mellanårsval – bara tre gånger sedan 1906 har den sittande presidentens parti gått stärkta i kongressen ur ett mellanårsval.
Biden brottas dessutom med låga opinionssiffror, enbart omkring 42 procent av landsmännen tycker att han gör ett bra jobb.
Tina Magnergård Bjers/TT, Gustav Sjöholm/TT
Fakta: Här kan det avgöras
(TT)
Här är delstaterna och distrikten där valen bedöms bli som jämnast och mest avgörande. Det parti som har det omstridda mandatet för närvarande står inom parentes: D för Demokraterna och R för Republikanerna.
Bland distrikten finns det sådana som har tillkommit inför dessa val.
Senaten
Arizona (D), Georgia (D), Nevada (D), New Hampshire (D), Pennsylvania (R) och Wisconsin (R).
Representanthuset
Colorado 8 (R), Illinois 17 (D), Indiana 1 (D), Iowa 3 (D), Kalifornien 22 (R), Kalifornien 45 (R), Maine 2 (D), Michigan 3 (R), Michigan 7 (D), Michigan 10 (nytt), Nebraska 2 (R), New Hampshire 1 (D), North Carolina 13 (nytt), Ohio 1 (R), Ohio 9 (D), Ohio 13 (D), Pennsylvania 7 (D), Pennsylvania 17 (D), Rhode Island 2 (D), Virginia 2 (D) och Virginia 7 (D).
Guvernörsvalen
Arizona (R), Kansas (D), Nevada (D), Oregon (D) och Wisconsin (D).
Källa: The Washington Post, Five Thirty Eight, 270 To Win, NPR, med flera