Billström: Krig är inte gratis
EU TT:s korrespondent
Regeringen öppnar för att säga ja till EU:s föreslagna Ukrainastöd på runt 200 miljarder svenska kronor – även om det sker via lånade pengar i EU.
– Krig är inte gratis, säger utrikesminister Tobias Billström (M) i Bryssel.
EU-kommissionen har föreslagit att EU ska ge Ukraina 18 miljarder euro under 2023.
Det ska ges i långsiktiga lån som ska betalas tillbaka under 35 år, med början först år 2033.
– Vi måste erbjuda Ukraina ett långsiktigt och förutsägbart makrofinansiellt stöd för att se till att Ukraina som nation kan fortsätta fungera. Det är en viktig del i den kamp som Ukraina för gentemot Rysslands aggression, säger Billström på väg in till dagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.
Redo att låna?
Pengarna ska EU få ihop genom att låna – något som svenska regeringar brukar vara skeptiska emot, men som utrikesministern är förhållandevis positiv till.
– Vi avser att lyssna på vad kommissionen har att säga och sedan dra våra slutsatser ifrån detta, hur det här makrofinansiella stödet ska utformas.
Men det är viktigt att det kommer på plats och då måste vi naturligtvis fundera på hur det ska kunna ske praktiskt, säger utrikesministern.
– Ukraina har ju nu stora framgångar i kriget och visar därmed att man som stat gör det jobbet som behöver göras för att kunna överleva. Då måste också vi i Europeiska unionen vara beredda att skjuta till de pengar som behövs för att Ukraina ska kunna fortsätta existera som nation, ha en statsförvaltning som fungerar och betala ut löner och pensioner.
Och Sverige kommer att gå i bräschen för den diskussionen, säger Billström.
Sanktioner mot Iran
Frågan om EU:s nya ekonomiska stöd till Ukraina ska inte avgöras i Bryssel i dag, utan först i december och då av finansministrarna.
Inte heller några nya sanktioner mot Ryssland är aktuella just nu – även om Billström gärna ser en fortsättning.
– Jag uppfattar att det finns ett väldigt kompakt stöd för att vi ska fortsätta från EU:s sida att lämna stöd till Ukraina i deras heroiska kamp.
Vi förutsätter att alla stater i unionen sluter upp bakom detta. Ytterst är detta en kamp om huruvida större stater har rätt att diktera villkoren för mindre och det är något som alla medlemsstater i den Europeiska unionen bör betänka, säger Billström.
Däremot utökas sanktionerna mot Iran, där ytterligare ett 30-tal personer ska få eventuella tillgångar frysta och visumförbud till EU med anledning av myndigheternas brutala agerande mot den senaste tidens landsomfattande protester.
Inte tala fred?
På dagens agenda står bland annat en diskussion om gemensamma sätt att uttrycka sig kring kriget i Ukraina.
Enstaka länder, främst Ungern, men i viss mån även Italien, Slovenien och Österrike, trycker på för att mer betona vikten av att få till stånd en fred.
Sverige anser dock att det är Ukraina som måste få vara avgörande när den diskussionen ska komma igång.
– Det är Ukrainas territoriella suveränitet som har kränkts. Det är Ukraina som har blivit utsatt för den här ryska aggressionen.
Då är det också rimligt att det är Ukraina som bestämmer villkoren för detta, säger Tobias Billström.
– Vi noterar med glädje de militära framgångar som Ukraina har haft och gör också utifrån detta bedömningen att det minskar anledningen till varför vi skulle prata om fred i det här läget från EU:s medlemsstater. Det är Ukraina som behöver vara ledande om detta, inte vi, förklarar Billström i Bryssel.
Utrikesministrarna ska under dagen också ta det formella beslutet att dra igång EU:s utbildningsinsats av ukrainsk militär, som man gav klartecken till vid sitt senaste möte i oktober.
Insatsen – döpt till EU Mam – ska omfatta upp till 15 000 soldater, främst i Polen och Tyskland.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: Nytt EU-stöd till Ukraina
(TT)
EU-kommissionen föreslog i förra veckan att 1,5 miljarder euro i månaden ska föras över från EU till de styrande i Kiev under 2023 för att hålla igång skolor och sjukvård och göra det möjligt att betala löner och pensioner.
Pengarna ska ges i långsiktiga lån, som inte ska behöva börja betalas tillbaka förrän från år 2033 – och då under 35 års tid.
I förslaget ingår också att EU:s medlemsländer under tiden kommer att täcka Ukrainas räntekostnader.
EU-kommissionens avsikt är att låna ihop pengarna, med EU:s långtidsbudget som säkerhet.
