Migrationskris igen – EU letar lösning
Politik TT:s korrespondent
När migrationsströmmarna växer på nytt samlas EU-länderna återigen till krismöten i Bryssel.
– Det är inte läge att köra solo, vädjar Grekland i nya maningar om avlastning från övriga länder.
Antalet nyanlända migranter och asylsökande har ökat kraftigt ännu en gång, både över centrala Medelhavet och andra rutter i Europa.
Det har lett till hårt tryck på allehanda mottagningar i länder som Österrike och Belgien, men också till rejält gnissel mellan Italien och Frankrike efter gräl om omhändertagandet av alla dem som plockats upp till havs.
Därför samlas nu EU-ländernas migrationsministrar till ett nödmöte på fredagseftermiddagen.
På agendan ligger en krisplan som EU-kommissionen lade fram så sent som i måndags, med 20 punkter med snabba åtgärder.
En god bas för fortsatta diskussioner, tycker regeringen.
– Vi kan inte hantera det här båt för båt utan vi måste hitta en långsiktig lösning för att hitta både solidaritet och ansvarstagande framöver, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på väg in mötet.
Flyktingbåtar
Tvisten mellan Italien och Frankrike har lett till en inflammerad diskussion om de olika räddningsfartyg som finns på plats på Medelhavet för att hjälpa migranter och flyktingar som placerats till havs av flyktingsmugglare, ofta i knappt sjövärdiga båtar.
Italien vill se tuffare tag mot räddningsorganisationerna, exempelvis i form av en “uppförandekod”.
Både kommissionen och den svenska regeringen konstaterar samtidigt att det egentligen inte är en EU-fråga att diskutera internationell sjörätt, men att det är bra att frågan lyfts.
– Det är en extra utmaning med de här frivillig-båtarna, som naturligtvis räddar människoliv, men som man också kan befara gör det mer attraktivt att söka sig till sjörutten.
I värsta fall riskerar de att attrahera människor att söka en farlig flyktväg, säger Malmer Stenergards statssekreterare Anders Hall i samband med ett möte i riksdagens EU-nämnd på fredagen.
– Det är ju inte enkelt och vi kan inte hitta hantera havsrätten här, men det här visar ju hur oerhört angeläget det är att vi faktiskt kommer framåt i arbetet med pakten och där hoppas vi som ordförandeskap att vi ska kunna bidra med det, säger migrationsministern själv.
Hoppas på pakt
Den pakt hon talar om är EU-kommissionens stora asyl- och migrationspakt som EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram hösten 2020.
Den ser kommissionen fortfarande som lösning på hela migrationsproblematiken.
– Vi har på bordet allt som krävs.
Vi behöver ett gemensamt ramverk, baserat på EU-regler, manar Schinas.
Pakten består av allt från regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat samarbete kring hemsändande av personer som inte anses ha asylskäl eller annan rätt att stanna och inte minst olika sätt för medlemsländerna att hjälpa varandra om och när något land utsätts för ett särskilt stort inflöde.
Grekland vädjar
Det sistnämnda – kallat för en solidaritetsmekanism på EU-språket – efterlyses envist av länderna vid Medelhavet.
– Vi måste tala om lösningar för att minska antal irreguljära ankomster till Europa och få till en obligatorisk solidaritetsmekanism så att alla medlemsländer delar migrationsbördan på ett rättvist sätt.
Nu är inte läge att köra solo, säger Greklands migrationsminister Notis Mitarachi i Bryssel.
Fredagens möte är främst tänkt som diskussionstillfälle. Fler samtal – inte minst om hur man ska gå vidare i arbetet med migrationspakten – väntar när ministrarna har sitt nästa ordinarie möte i Bryssel om två veckor.
Wiktor Nummelin/TT, Anja Haglund/TT
Fakta: EU:s krisplan
(TT)
EU-kommissionen har lagt fram en akut handlingsplan för att möta migrant- och flyktingsituationen på centrala Medelhavet.
Enligt kommissionen har i år fler än 90 000 anlänt den vägen – 50 procent fler än i fjol.
Handlingsplanen har tre huvudlinjer:
* stärka samarbetet med (icke-europeiska) partnerländer och internationella organisationer
* en mer samordnad inställning till hjälp- och räddningsinsatser
* förstärkt införande av den frivilliga solidaritetsmekanismen (där EU:s medlemsländer hjälper varandra) och en gemensam “vägkarta” för att kunna anta EU:s föreslagna asyl- och migrationspakt
De 20 punkterna i handlingsplanen lades fram för EU:s inrikes- och justitieministrar vid ett möte i Bryssel på fredagen.
Källa: EU-kommissionen