Elektronisk hud eller pratande bakterier?
Nobel TT
Elektronik som härmar vår egen hud? Eller kanske hur generna styr kommunikationen hos bakterier. Nobelpriset i kemi för 2022 kan komma att handla om sådana ämnen.
Pristagarna tillkännages av Vetenskapsakademin i dag, tidigast klockan 11.45.
En fråga som alltid uppstår när kemipriset är på gång är huruvida priset tar upp något som är något så när begripligt för gemene man – eller om det blir ett pris som rör sig helt på molekylnivå och därför är svårfattligt.
En intressant detalj är att merparten av de hetaste kandidaterna till kemipriset i år är kvinnor.
En av dessa är Carolyn Bertozzi vid Stanford University i USA.
Hon är expert på kemiska reaktioner i levande celler och hur reaktionerna påverkar sjukdomar som cancer.
En annan huvudkandidat är Bonnie Bassler, molekylärbiolog vid Princeton University i USA. Om hon blir utvald skulle hon troligen få priset ihop med sin kollega Peter Greenberg. Tillsammans har de studerat hur bakterier kommunicerar kemiskt med varandra, en forskning som kan användas när farliga mikrober ska bekämpas.
En tredje tänkbar vinnare är Zhenan Bao vid Stanford University.
Hon studerar så kallad “elektronisk hud”, det vill säga elektronik som efterliknar människans hud. Detta är användbart vid utveckling av nya proteser och robotar.
Ifjol belönades två forskare, Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA, för att de utvecklat helt nya metoder för att bygga molekyler.
Roland Johansson/TT
Fakta: Nobelpriset i kemi
(TT)
Nobelpriset i kemi har delats ut vid 113 tillfällen mellan 1901 och 2021.
Antalet pristagare är 187, varav 7 kvinnor. En forskare, Frederick Sanger, Storbritannien, har tilldelats priset två gånger.
Vid åtta tillfällen delades inget pris ut, 1916, 1917, 1919, 1924, 1933, 1940, 1941 och 1942.
Länderna med flest pristagare: USA 73, Tyskland 34, Storbritannien 33.
Källa: Nobelstiftelsen.