EU-basen: Ukraina kommer att segra

EU-basen: Ukraina kommer att segra
EU TT:s korrespondent
Modet har ett namn och det är Ukraina, fastslår EU-basen Ursula von der Leyen.
På hemmaplan utlovar hon allt från brandflygplan och nya energiåtgärder till att öppna för fördragsändringar vid ett europeiskt konvent.
Klädd i blått och gult visar von der Leyen med största tydlighet att Ukraina är ett givet fokus för årets stora linjetal om läget i EU inför EU-parlamentet i Strasbourg.
Den förnyade ryska inmarschen den 24 februari i år har skakat om rejält.
– Vi minns alla den där ödesmättade morgonen sent i februari. Européer från hela unionen vaknade bestörta över vad de såg, inleder von der Leyen sitt tal.
Kommissionsbasen hyllar samtidigt enigheten inom EU och uttalar sin optimism.
– Det här är autokrati mot demokrati. Och jag står här med övertygelse om att med mod och solidaritet så kommer Putin att misslyckas och Ukraina och Europa att segra, talar von der Leyen.
– I dag har modet fått ett namn – och det namnet är Ukraina, säger hon.
Åker till Kiev
Som hjälp lovar hon nu bland annat 100 miljoner euro till återuppbyggnad av ukrainska skolor och förslag om att Ukraina ska omfattas av EU:s fria roamingregler.
Redan under onsdagen åker hon dessutom till Kiev för att diskutera läget med president Volodymyr Zelenskyj, vars hustru Olena fanns på plats i Strasbourg under von der Leyens tal.
– Kära Olena! Det har tagit ett enormt mod att stå emot Putins grymhet. Men ni har hittat det. En nation av hjältar har stigit fram, säger von der Leyen – som också hyllar andra kvinnor i sitt tal.
– Hon är en legendar. Hon hittade alltid de rätta orden för varje tillfälle i tiden, säger kommissionsbasen om Storbritanniens nyligen avlidna drottning Elizabeth II.
– De har visat för alla vad européer kan göra när vi samlas kring en gemensam sak, säger hon i sin tur om de närvarande unga polska hjälparbetarna Magdalena och Agnieszka.
Vätgas och handel
Mycket av intresset inför talet handlade om krigets konsekvenser på energipriserna.
EU-kommissionen föreslår som väntat bland annat gemensamma åtgärder för att minska energikonsumtionen i Europa och ett intäktstak för de öretag som just nu tjänar extra mycket på grund av det höga gaspriset.
Men von der Leyen lovar också mycket annat, både stort och smått:
* Hon vill skapa en europeisk vätgasbank för att lotsa tre miljarder euro i nya investeringar till vätgasmarknaden.
* EU:s gemensamma brandflygsflotta ska utökas med ytterligare tio plan och tre helikoptrar.
* EU-länderna ska få enklare regler för att hantera sina statsskulder, med mer flexibilitet för huvudstädernas regeringar.
* Nya frihandelsavtal med Chile, Mexiko och Nya Zeeland ska föras fram för ratifikation.
* Samarbetet med de europeiska länder som står utanför EU ska befästas.
Nytt konvent?
Mer kontroversiellt är också att von der Leyen rakt ut talar om ett nytt konvent för att fundera över EU:s grundfördrag.
– Vissa kommer att säga att det inte är läge just nu. Men om vi allvarligt vill förbereda oss för morgondagens värld måste vi kunna hantera sådant som betyder mest för invånarna. Och om vi är seriösa med att utöka unionen måste vi vara seriösa när det gäller reformer, säger von der Leyen.
Flera medlemsländer – däribland Sverige – är emellertid uttalat skeptiska till att just nu börja peta i EU-fördragen, eftersom det riskerar att förlama EU-arbetet under flera år.
Det märks också när de svenska EU-parlamentsledamöterna kommenterar talet.
– Det vore bättre att fokusera på samhällsproblem än att göra fördragsändringar, säger exempelvis Tomas Tobé (M).
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: Ursula von der Leyen
(TT)
Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter luxemburgaren Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december samma år.
Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930-2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 1960-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976–1990.
Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under dåvarande förbundskanslern Angela Merkel.
Sedan 1986 är t med medicinprofessorn Heiko von der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.

Citat: Sagt om talet i Strasbourg
TT
Så här säger några av de svenska EU-parlamentsledamöterna om Ursula von der Leyens linjetal:
– När det gäller jämställdheten är jag besviken. Jag vill skicka med att vi har mycket att lära av den svenska sexköpslagen och samtyckeslagen. Flickors och kvinnors kroppar ska inte vara en handelsvara på EU:s inre marknad, säger Heléne Fritzon (S) på en digital pressträff.
– Sin vana trogen driver hon på för mer makt till EU. Det hon borde ha föreslagit är ett moratorium på ny klimatlagstiftning – att vi tar hänsyn till situationen på marken med hushåll och företag som går på knäna, säger Charlie Weimers (SD).
– Som svensk blir jag lite provocerad över att hon lyfte Danmark som ett föregångsland och inte Sverige, för att det finns sådan beröringsskräck för hur vi har brukat vår skog och använt oss av biomassa för att värma upp våra hushåll, säger Abir Al-Sahlani (C).
– Demokrati- och rättsstatsfrågorna: väldigt, väldigt vagt. Hon säger bara att kommissionen ska “insistera”. Hon skulle ha varit mycket tydligare om det arbetet som de nu står inför vad gäller utbetalningar till Ungern och Polen, säger Malin Björk (V).
– Kommissionen kommer att leverera ännu fler förslag som strider mot vad vi anser ska vara nationell kompetens. Bland annat handlar det om insatser mot psykisk ohälsa, något som är ett oerhört viktigt område – men vården är och ska fortsätta vara något som styrs av medlemsstaterna själva, säger Sara Skyttedal (KD).
– Jag blev glad över att hon blev så konkret när det gäller frihandelsfrågorna. Det här är symboliskt geopolitiskt viktigt men det är också en fråga om tillgång till mineraler och andra strategiska varor, säger Karin Karlsbro (L).
– Jag saknade klimatpolitik. Dock vill jag understryka vikten av att hon betonade att vi måste stoppa de fossila subventionerna och i stället investera i det förnyelsebara, säger Alice Bah Kuhnke (MP) till TT.
– Det positiva var ju det starka stödet till Ukraina. Det negativa var att jag saknar en långsiktig inriktning för hur Europa ska få ihop en vettig energipolitik, säger Tomas Tobé (M).