Nygammal favorit till ekonomipriset
Ekonomi TT
Pandemins påverkan på världsekonomin kan vara ett ämne för ekonomipriset till Alfred Nobels minne.
Dock först om ett par decennier.
I dag är i stället en turkisk-armenisk nationalekonom ett av de hetaste tipsen.
Vid klockan 11.45 är det dags igen. Ett eller flera namn kommer att tillkännages som årets vinnare av ekonomipriset till Alfreds Nobels minne.
Rent historiskt sett kan man säga att är du äldre och man så ligger du bra till, endast två av 89 pristagare genom historien har varit kvinnor.
Om du dessutom är knuten till någon av de prestigefulla lärosätena i USA som Berkeley och Stanford på västkusten eller Harvard på östkusten ser det ännu bättre ut.
Uppfyller kriterierna
55-årige Daron Acemoglu, född i Istanbul och verksam vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), uppfyller alla dessa kriterier och har lyfts flera gånger tidigare.
Så även i år.
I ekonomisajten Ekonomistas omröstning har just Acemoglu seglat upp som en av förhandsfavoriterna.
– Han håller på med flera saker men det handlar mycket om teknologisk utveckling, tillväxtfrågor och institutionell utveckling, det vill säga vilka lagar och regler som omger länder gällande förutsättningar för ekonomisk tillväxt, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning.
Den eller de forskare som nu tilldelas priset lär få frågor om dagens ekonomiska utmaningar – dels hur man hanterade penningpolitiska frågor under pandemin, dels efterverkningar när nu inflationen har rusat.
Ämne för forskning
Daniel Waldenström tror att det här kapitlet inom den ekonomiska historian kan mycket väl vara ett ämne för framtida forskning och kanske till och med ett ekonomipris.
– Inflationsbekämpningen som varit den rådande normen i över 30 år har blivit alltmer kritiserad på senare tid när det är uppenbart att den faktiska inflationen haft ganska lite med policyräntan att göra.
Det här kommer det att forskas om.
En sådan pristagare är dock många år framåt, detta är snarare ett ämne för en pristagare 2052 än 2022.
– Den stora poängen med att vänta ett tag att forskarsamhället ska kunna testa och bekräfta att de här resultaten håller. Det tar tid att granska och bearbeta och då vill vi ha kunskap som är varaktiga och då kan det ta 20–30 år innan vi har verktyg som vi kan lita på.
Tobias Österberg/TT
Fakta: Två av 89 pristagare kvinnor:
(TT)
Det första av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne delades ut 1969.
Sedan dess har det delats ut 53 gånger, ofta till flera pristagare samtidigt.
Två av de 89 pristagarna genom åren har varit kvinnor.
Här är de senaste årens pristagare:
2021: David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens
2020: Paul R Milgrom, Robert B Wilson
2019: Abhijit Banarjee, Esther Duflo, Michael Kremer
2018: William D Nordhaus, Paul M Romer
2017: Richard H Thaler
2016: Oliver Hart, Bengt Holmström
2015: Angus Deaton
2014: Jean Tirole
2013: Eugene F Fama; Lars Peter Hansen, Robert J Shiller
2012: Alvin E Roth, Lloyd S Shapley
2011: Thomas S Sargent, Christopher A Sims
Källa: Kungliga vetenskapsakademien