ÖB: Stäng inte dörren för kärnvapen
Försvar TT
ÖB Micael Bydén uppmanar politiker att inte sätta upp gränser för Natomedlemskap.
I det innefattas kärnvapen eller Natotrupp på svensk mark.
– Att i ett tidigt skede innan vi ens klivit in lägga förbehåll, det är att skapa friktion eller låsningar och det vill vi undvika, säger ÖB Micael Bydén.
Han lämnade i dag över militära råd till regeringen om hur Försvarsmakten ska utvecklas framåt.
Det råder bred politisk samsyn om att försvaret måste växa till två procent av BNP.
De militära råden beskriver hur den upprustningen bör gå till och vilka anpassningar av det svenska försvaret som Natomedlemskap kräver.
Bydén inledde presentationen med en beskrivning av omvärldsläget och sa att det är mindre förutsägbart med färre regler än under kalla kriget. Ryssland har fört upp kärnvapenhot på agendan, påtalar han.
– Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger Micael Bydén.
– Vi kan inte utesluta än allvarligare händelseutvecklingar.
“Gå hand i hand”
I de militära råden nämns flera exempel på satsningar som behövs göras på kort sikt på grund av Natomedlemskapet.
Det handlar bland annat om förstärkningar av luft- och robotförsvaret.
Enligt Micael Bydén bör inte Sverige ha några förbehåll i ett inledande skede för att gå in i Nato.
Det kan gälla stationering av kärnvapen och trupp på svenskt territorium.
– Vi avstår nationella förbehåll, säger han med adress till regering och riksdag.
På en pressträff i Helsingfors fick Finlands statsminister Sanna Marin och statsminister Ulf Kristersson (M) en fråga om Sveriges och Finlands inställning till kärnvapen i förhållande till Natomedlemskap.
– Vi har bestämt att vi inte vill stänga några dörrar, säger Marin.
– Jag har ingen annan uppfattning än att vi ska gå hand i hand i de här frågorna och att vi omfamnar alla de här möjligheterna som Nato har, säger Kristersson.
“Mental resa”
I de militära råden står att Sverige tidigt bör erbjuda stridsflyg till Natos incidentberedskap i luften, fartyg till Natos stående marina styrkor, samt trupp och materiel till Natos förstärkta närvaro längs försvarsalliansens östra gräns.
Försvarsmakten vill lämna över befäl för både marin och stridsflyg till Nato.
– Det är en mental omställning. Det är inte Försvarsmakten som blir Natomedlem, utan det är Sverige som blir Natomedlem, säger ÖB.
Där står även att “deltagande i Natos snabbinsatsförband bör prioriteras” och att “Sverige bör etablera sig som ett basområde för allierade mark-, flyg-, och marinstridskrafter”.
Ett basområde kan innebära förråd för materiel, permanenta styrkor eller regionala högkvarter.
– Vi måste vara beredda att lämna ifrån oss militära styrkor och förband till andra regioner under Natoledning, och det gäller också om striden står i vårt område, säger Bydén.
Försvarsmakten anser att Sverige behöver ta ett särskilt regionalt ansvar för försvaret av norra Europa.
Försvarsmakten förordar också att de nordiska länderna tillhör samma operationsområde och leds av samma ledningsstruktur.
Två procent
I en offentlig bilaga till de militära råden står att regeringens planeringsramar kan nås 2026.
I våras bedömde Försvarsmakten att det skulle dröja till 2028 innan upprustningen nådde två procent av BNP.
Att tvåprocentsmålet nu bedöms kunna nås snabbare beror dock inte främst på att man kan upprusta snabbare. Orsaken är bland annat en snabbt accelererande prisutveckling på försvarsmateriel.
– Kostnadsläge, högre räntor och svag krona gör att vi har högre ter.
Det är egentligen ekonomiska faktorer som har rört sig här, säger generaldirektör Mikael Granholm.
I råden står också att utbildning av värnpliktiga bör utökas till 9 000 årligen år 2030 och till 10 000 från 2035. Det innebär att antalet värnpliktiga i krigsorganisationen växer från 24 000 år 2025 till 50 000 år 2035.
Peter Wallberg/TT, Niklas Svahn/TT