Prisas för klickkemi: “Fullständigt överraskad”
Nobel TT
Årets Nobelpris i kemi går till Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless. De prisas för en enkel form av kemi kallad klickkemi som kan användas för utveckling av läkemedel och material och kartläggning av dna.
– Jag var fullständigt överraskad men nu är jag riktigt, riktigt glad och jag gläds åt mina kollegor.
Jag har inte hunnit ha kontakt med min familj ännu, säger dansken Morten Meldal till Sveriges Radio.
Årets kemipris handlar om att kunna bygga alltmer komplicerade molekyler. Inom läkemedelsforskningen har det ofta handlat om att på konstgjord väg kunna återskapa naturliga molekyler som har läkande egenskaper, framhåller Vetenskapsakademien.
Men sådana molekylbyggen kan generellt vara tidskrävande och väldigt dyra att få fram.
“Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla.
Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler”, säger Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.
Svårt att andas
En av de tre pristagarna, amerikanskan Carolyn Bertozzi, är med på telefon under presskonferensen där pristagarna tillkännagavs.
– Jag är överväldigad och sitter här och har nästan svårt att andas, säger hon.
Hon får frågan om hon blev chockad över att bli väckt mitt i natten med den här nyheten.
– Ja.
Det är en underdrift. Jag är inte helt säker på att detta är verkligt, men det blir mer verkligt för varje minut som går, säger hon vidare.
Påverka behandlingar
Carolyn Bertozzi får också frågan om vad priset och pristagarnas arbete kan innebära för kemin som område:
– Jag tror att forskningsfältet med bioortogonal kemi och klickkemi fortfarande är i ett inledningsskede, säger hon.
– Jag tror att tillämpning inom bioteknik, inom läkemedelsindustrin och nya sätt att behandla och diagnosticera sjukdomar är områden som kommer att påverkas mycket av klickkemi, vilket de redan har, säger hon vidare.
En annan av dagens pristagare, amerikanen K.
Barry Sharpless, tilldelas sitt andra Nobelpris i kemi. Han var den som satte bollen i rullning. Omkring år 2000 myntade han begreppet klickkemi. Det är en enkel och tillförlitlig form av kemi, där reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter.
Klickkemins kronjuvel
Därefter presenterade dansken Morten Meldal och Barry Sharpless oberoende av varandra en viss sorts kemisk reaktion, som blivit “klickkemins kronjuvel” enligt Vetenskapsakademien.
Den kallas en “elegant och effektiv” reaktion som har fått stor spridning och bland annat används för att utveckla läkemedel, kartlägga dna och skapa mer ändamålsenliga material.
När det gäller skapandet av material gör klickkemin att man relativt enkelt kan ”klicka in” nya ämnen som exempelvis leder elektricitet, är antibakteriella, fångar solljus eller tillför andra önskvärda egenskaper.
Carolyn Bertozzi tog klickkemi till en ny nivå, enligt Vetenskapsakademien.
Hon utvecklade nämligen “klickreaktioner” som fungerar inuti levande organismer.
Detta gjorde Bertozzi för att kunna kartlägga en sorts svårfångade molekyler som finns på cellernas yta, och hon lyckades göra det utan att störa cellernas vanliga kemi.
Reaktionerna utnyttjas nu inom forskningen för att utforska celler och biologiska processer. De har även bidragit bland annat till utvecklingen av mer träffsäkra cancerläkemedel som nu testas hos patienter, skriver Vetenskapsakademien.
Fakta: Tre delar på Nobels kemipris
(TT)
Två av de tre pristagarna är verksamma i USA och en av dem är verksam i Danmark.
Carolyn R.
Bertozzi föddes 1966 i USA och tog sin doktorsexamen vid Berkeley-universitetet i Kalifornien 1993. Hon är verksam vid Stanford University sedan 2015. Carolyn R. Bertozzi har belönats med en lång rad utmärkelser för sitt arbete inom kemi samt för att ha lärt upp en ny generation av forskare. Flera av de tekniker som Bertozzi utvecklat i laboratorium har fått kommersiell tillämpning, skriver universitetet på sin hemsida.
K.
Barry Sharpless föddes 1941 i Philadelphia i Pennsylvania, USA. Han blev doktor på Stanford University i Kalifornien 1968 och är professor i kemi vid Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien.
Morten Meldal är född i Danmark 1954. Han tog sin doktorsexamen på Danmarks tekniska universitet i Lyngby 1986, och är professor i kemi vid Danmarks universitet i Köpenhamn.
Källa: Nobelstiftelsen
Dubbla Nobelpristagare
(TT)
Fyra personer och två organisationer har fått nobelpriset flera gånger:
John Bardeen i fysik 1956 och fysik 1972.
Marie Curie i fysik 1903 och kemi 1911.
Linus Pauling i kemi 1954 och fred 1962.
Frederick Sanger i kemi 1958 och kemi 1980.
Röda korset i fred 1917, 1944 och 1963. (Dessutom fick dess grundare Henri Dunant fredspriset 1901.)
UNHCR, FN:s flyktingorgan i fred 1954 och 1981.
Källa: Nobelstiftelsen.
Fakta: Nobelpriset i kemi
(TT)
Nobelpriset i kemi har delats ut vid 114 tillfällen åren 1901-2022.
Antalet pristagare är 191, varav 8 kvinnor. Två forskare, Frederick Sanger, Storbritannien, samt K. Barry Sharpless, USA, har tilldelats priset två gånger.
Vid åtta tillfällen delades inget pris ut, 1916, 1917, 1919, 1924, 1933, 1940, 1941 och 1942.
Länderna med flest pristagare: USA 75, Tyskland 34, Storbritannien 33.
Källa: Nobelstiftelsen.