Viss effekt av svenskt alzheimerläkemedel
Medicin TT
En svenskutvecklad läkemedelskandidat kan bromsa försämringen hos personer med Alzheimers sjukdom.
Men effekten är blygsam och förknippad med vissa biverkningar.
Resultaten, som presenterats i samband med en alzheimerkonferens i San Francisco, styrker de preliminära besked som företaget bakom det experimentella läkemedlet lecanemab annonserade i september.
Studien publiceras även i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine, vilket också innebär att resultaten har granskats av andra forskare.
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, tycker att resultaten visar att läkemedlet har en positiv effekt.
“Men effekten är relativt måttlig, och kommer inte bota sjukdomen, i alla fall inte när behandlingen påbörjas när patienterna redan har utvecklat nedsatt minnesförmåga.
Men detta är ett första viktigt steg. Förhoppningsvis kommer behandlingen vara ännu mer effektiv om den påbörjas ännu tidigare i sjukdomsförloppet, innan tydliga minnesproblem uppstått”, skriver Oskar Hansson i en mejlkommentar till TT.
I studien har lecanemab testats i en grupp av 1 800 patienter i åldrarna 50 till 90 år med tidig alzheimer. Deltagarna lottades till att få infusioner av antingen lecanemab eller placebo varannan vecka.
Mindre försämring
Efter en uppföljning på 18 månader visade det sig att behandlingen hade saktat ner den kognitiva försämringen som uppstår hos alzheimerpatienter.
Forskarna beskriver effekten som “blygsam”.
Trots det var stämningen på konferensen i San Francisco närmast lyrisk när resultaten presenterades, enligt Oskar Hansson som var på plats.
“Så många forskare har jobbat så hårt för att personer som drabbas av denna fruktansvärda sjukdom ska kunna erbjudas tidig diagnos, och ännu viktigare, en behandling som faktiskt bromsar sjukdomen”, skriver han.
Effekten mättes enligt en särskild skala, CDR-SB.
Deltagarna som hade fått antikroppen lecanemab hade 0,45 poäng mindre försämring på skalan jämfört med dem som fick placebo.
Skalan går från 0 till 18, där högre poäng motsvarar värre demens. Skalan mäter både kognitiv funktion och hur personen fungerar i vardagen.
Bo kvar hemma längre
Om läkemedlet godkänns kan det bli aktuellt för patienter med lättare kognitiv nedsättning eller mild demens, bedömer Oskar Hansson:
“Förutsatt att lecanemab godkänns av europeiska läkemedelsverket och blir subventionerat i Sverige, så tror jag att det kan hjälpa många patienter med Alzheimers sjukdom så att de försämras långsammare och därmed förhoppningsvis kan leva självständigt hemma under längre tid”.
Samtidigt gav läkemedlet oftare upphov till vissa biverkningar.
Fler i läkemedelsgruppen drabbades av Aria – en slags förändringar i hjärnan som syns på bild – än i placebogruppen. Till exempel drabbades 12,6 procent i lecanemabgruppen av svullnad eller vätskeutgjutning jämfört med 1,7 procent i placebogruppen.
Patient avled
Bara dagarna innan resultatet presenterades publicerade tidskriften Science ter på sin sajt om en patient som fått behandlingen och som avlidit.
Patienten ska ha drabbats av en stroke, med en typ av svällande och blödningar som tidigare har setts med en liknande typ av antikroppar som binder och tar bort amyloid-beta – det plack som tros ligga bakom Alzheimers sjukdom.
Inom ramen för studietiden var det 0,7 procent av deltagarna som avled i behandlingsgruppen och 0,8 procent i placebogruppen. Inget av dödsfallen kunde enligt forskarna kopplas till behandlingen.
Företaget bakom läkemedlet har redan lämnat in en ansökan om godkännande till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA enligt ett så kallat accelererat förfarande.
Hanna Odelfors/TT, Petra Hedbom/TT